Alltså. Jag kan verkligen uppskatta Umeå. Just nu är det kallt i stora delar av landet. På konsum i Västerås är det en snackis. I Umeå sätter många bara på sig stora skidglasögon och fortsätter cykla till jobbet. Inga konstigheter.
Därför trivdes jag extra här en morgon när jag var på väg hem efter ett nattpass. Redan vid 7 på morgon när kollegorna kom in och berättade att det blåste så vansinnigt ute, så tändes ett hopp i mitt bröst.
Förutom nattfika så hade jag nämligen ”råkat” packa ner lilla kiten i ryggsäcken kvällen innan. Trots en extrem tröttma så kunde jag inte motstå att ta en promenad ner på den igensnöade sjön. Släppte lös kiten och lät mig dras med. Praktiskt eftersom jag bor i södra änden av nämnd sjö. Kom hela vägen hem.
Det viktiga är att aldrig sluta leka.
Och att ge grannarna något nytt att prata om.
Oavsett stad.