- Jag behöver kanske öva på att diagonala också?
- Äh strunta i det
Det sista sagt lite på skämt. Gissar jag. Hoppas jag. Drillas i stakteknik. Ska åka öppet spår i år och tiden är knapp. Även om jag tycker att skidor är roligt så saknar jag löpningen. Eller rättare sagt. Jag saknar den fristad som löpningen ger mig. Den speciella känslan av att tid och rum försvinner. Som att vara på resa. Mitt eget nomadliv. Där det bara är jag som bestämmer.
Skidorna ger mig inte riktigt det. Än.
Till råga på allt så ser jag dokumentären om Laura Dekker Den yngsta världsomseglaren. Vid ett tillfälle efter 45 dagar ensam ute bland vågorna beskriver hon hur läget förändrades från att vara det värsta hon varit med om till det blev hennes bästa stund i livet då hon bara gav efter. Struntade i tid och rum och bara befann sig i ensamheten.
Lite av kargheten hjälper termometern till med. Allt blir så vackert när det är kallt. I alla fall naturen.